Tygvalet väger tyngre för en tarp än för de flesta andra väderskydd, eftersom hela konstruktionen hänger i linspänning utan stångstomme som håller formen. Materialet avgör vikt, pris, hur mycket du behöver efterspänna linorna i regn, UV-tålighet och hur länge tarpen håller.
De fyra vanligaste materialen, silnylon, silpoly, DCF (Dyneema Composite Fabric) och PU-belagt polyester, löser den avvägningen på olika sätt. Inget av dem är objektivt bäst. Valet beror på hur du använder tarpen och vad du prioriterar.
Fyra material, fyra olika avvägningar
Innan detaljerna kan det vara bra att se materialen sida vid sida. Tabellen sammanfattar hur de skiljer sig åt på vikt, pris, sträckning i väta, UV-tålighet och nötningstålighet.
| Egenskap | Silnylon | Silpoly | DCF | PU-belagt polyester |
|---|---|---|---|---|
| Vikt | Låg | Låg till medel | Lägst | Högst |
| Pris | Lågt | Lågt till medel | Högt, 3-5x silpoly | Lägst |
| Sträckning vått | Stor, kräver efterspänning | Liten | Ingen, laminatet sträcks inte | Måttlig |
| UV-tålighet | Bryts ned relativt snabbt | Bättre än nylon | UV-känsligt över tid | Relativt god i grundutförande |
| Nötningstålighet | Måttlig | Måttlig till god | Sämre, kräver varsam hantering | God |
Silnylon, lätt och billigt men sträcker sig i regn
Silnylon är nylon med silikon på båda sidor av tyget i stället för en separat polyuretanbeläggning. Silikonet minskar nylonets vattenupptag och bevarar mycket av fiberns styrka i förhållande till vikten.
Nackdelen är att nylon sträcker sig när det blir blött. På en tarp märks det extra tydligt, eftersom hela skyddet hänger i linspänning utan stänger som håller formen. En natt med regn kan alltså kräva att du kliver ut och efterspänner linorna, så att duken inte hänger slapp eller samlar vatten i en ficka.
Silnylon ligger oftast lägst i pris bland de vävda materialen. Det är ett rimligt förstaval om du sällan campar i långvarigt regn eller inte har något emot att justera linor mitt i natten.
Silpoly, mindre sträckning och bättre formstabilitet i regn
Silpoly är polyester med samma typ av silikonbeläggning. Polyester tar upp mindre vatten än nylon och sträcker sig därför betydligt mindre när det blir blött.
Det gör silpoly till ett naturligt förstaval där formstabilitet under regn är viktigast, eftersom du slipper lika mycket efterjustering nattetid. Materialet har också generellt bättre UV-beständighet än nylon, vilket förlänger livslängden vid mycket sol.
Prismässigt ligger silpoly ofta något över silnylon, men långt under DCF.
DCF (Dyneema Composite Fabric), lägst vikt till högst pris
DCF, tidigare kallat Cuben Fiber, är inget vävt och belagt tyg utan ett laminat av Dyneema-fiber i polyesterfilm. Det är vattentätt i sig snarare än via en separat beläggning, och det sträcks i praktiken inte alls när det blir blött.
Kombinationen av extremt låg vikt och obefintlig sträckning gör DCF till förstahandsvalet för gramräknare. Materialet används i premiumtarpar och pyramidtält, bland annat från tillverkare som Hyperlite Mountain Gear.
Priset ligger normalt 3 till 5 gånger högre än silpoly för samma tygyta. Nötningståligheten är också sämre än hos vävda material, DCF tål repor och skav mot grenar och klippa sämre, och materialet är UV-känsligt över tid trots att det saknar en beläggning som kan flagna. Sömmar på DCF-tarpar är i regel fabrikstejpade snarare än sydda, eftersom laminatet inte tar upp sytråd som textil. En reparation görs därför oftast med tejp eller lapp i stället för omsömnad.
PU-belagt polyester, budgetsegmentets standardval
PU-belagt polyester, ofta angivet med ett trådtal som till exempel 190T, är vanligast i budget- och mellansegmentet. Polyuretanbeläggningen gör tyget vattentätt utan silikonets sträckningsegenskaper, men tyget väger mer än silnylon eller silpoly vid samma vattenpelare.
Tillverkare som DD Hammocks anger sina tarpar i det här materialet till exempelvis 3000 mm vattenpelare med fabriksmässigt tejpad mittsöm, och en UV50+-klassning på duken. En sådan klassning handlar om hur mycket UV-strålning som blockeras mot huden, skilt från frågan om hur snabbt själva tyget bryts ner av sol över flera säsonger.
I grundutförande är PU-belagt polyester ofta mer nötningståligt än de tunnare silbelagda tygerna. Det gör det till ett rimligt val om du prioriterar pris och tålighet före lägsta möjliga vikt.
Vattenpelaren gäller bara yttertaket, en tarp saknar golv
På ett tält anges alltid två separata vattenpelarvärden, ett för golvet och ett för yttertaket, där golvet normalt kräver ett betydligt högre tal eftersom kroppsvikt och packning pressar tyget mot marken. En tarp har inget golv.
Duk-vattenpelaren är därför hela historien när du jämför tarpar. Alla tillverkare är inte lika tydliga med mm-talet för sina tarpmodeller som för sina tält, så fråga efter siffran specifikt för tarp-serien i stället för att anta att den delar värde med samma märkes tältmodeller.
Ett mm-tal utan uppgift om vilken duk det gäller bör alltid tolkas med försiktighet.
Sträckning, efterjustering och ljud i vind hänger ihop
Hur mycket ett material sträcker sig vått avgör inte bara hur ofta du behöver gå ut och efterspänna linorna. Det påverkar också hur tarpen låter i blåst. En slapp duk fladdrar mer och kan smälla till i vindbyar.
DCF är ett styvare laminat snarare än ett mjukt vävt tyg, och beskrivs ofta som hårdare och mer sprakigt i ljud när det rör sig i vind, medan silnylon och silpoly ger ett mjukare, mer dämpat fladder.
Oavsett material minskar en hårt spänd duk både sträckning och ljud. En lös pitch är den vanligaste orsaken till att en tarp låter mer i vind än nödvändigt. I exponerat, blåsigt fjällterräng väger en låg, tät pitch tyngre för väderskyddet än vilket material duken är sydd av.
Vilket material passar dig?
Rätt material beror mer på hur du använder tarpen än på vilket som vinner i en tabell. Så här resonerar vi kring fyra vanliga användarprofiler.
Gramräknaren
Om vikten är den enskilt viktigaste faktorn, och budgeten tillåter det, är DCF det tydliga valet. Ingen sträckning betyder också färre nattliga utflykter för att efterjustera linor. Facetten DCF-tarpar och facetten ultralätta tarpar samlar alternativ i den kategorin.
Budgetköparen
PU-belagt polyester ger mest väderskydd per krona och är ofta mer nötningståligt i grundutförande. En rimlig kompromiss om du inte bär tarpen dagligen över långa distanser.
Allroundanvändaren
Silpoly ger en bra balans mellan vikt, pris och formstabilitet i regn. Det passar de flesta som vill ha ett material som fungerar oavsett väder utan att betala DCF-pris.
Svensk höstväta
I långvarigt svenskt höstregn väger sträckningsegenskapen tyngre än i ett kort sommarskur. Silpoly eller DCF håller formen bättre över en blöt natt än silnylon, som ofta behöver efterjusteras när regnet fortsätter timme efter timme.
Oavsett vilket material du landar i lönar det sig att också väga in storlek, form och hur du tänker pitcha tarpen, faktorer som påverkar väderskyddet minst lika mycket som tygvalet. Vår köpguide för tarp går igenom hela valet steg för steg.
- #Tarpar