Kort svar. I skog och under trädgränsen räcker en tarp gott, men uppe på öppet kalfjäll blir en ensam tarp en risk du bör känna till innan du väljer bort tältet. Det handlar inte om att tarpen är dålig utrustning, den är bara byggd för en annan sorts terräng.
Skillnaden ligger i vad som skyddar dig när vädret vänder. I skogen gör träd och buskage jobbet åt tarpen, de bryter vind och ger naturligt lä. Ovan trädgränsen finns inget sådant skydd, och då står du och tarpens öppna konstruktion ensamma mot vädret.
Skog är tarpens hemmaplan, kalfjället är det inte
En tarp fungerar som bäst där terrängen redan gör en del av jobbet. Ridgeline-resning mellan två träd är den mest beprövade och stabila uppsättningen, och den kräver just träd. På svenska vandringsleder med gott om skog är det sällan ett problem.
Uppe på kalfjället saknas både förankringspunkter och det naturliga lä som skogen ger. Du är hänvisad till stavar, stenar eller medhavda stakar för att resa tarpen, och du står fullt exponerad för väder som annars hade brutits av terrängen. Det är den grundläggande anledningen till att vi ser skogsterräng som tarpens rätta hemmaplan.
Sidvind är det tarpen hanterar sämst
En tarp är i grunden en öppen duk, inte en sluten kropp som ett tält. Den kan stängas relativt tätt mot vind som kommer rakt mot en sluten sida i en bra pitch, men den har begränsad förmåga att stå emot sidvind som träffar en öppen kant, oavsett hur du riggar den.
På kalfjället byter vinden ofta riktning snabbare än du hinner räkna med, och en öppen sida som plötsligt möter sidvind kan pressa in regn och kyla där du minst vill ha det. Ett tält med sluten konstruktion runt om hanterar den typen av riktningsbyten betydligt bättre.
Snabbt väderomslag ovan trädgränsen
Väder i fjällmiljö kan skifta på kort tid, och det gäller särskilt ovan trädgränsen där inget bryter vinden. En tarp ger dig färre marginaler när ett sådant omslag kommer mitt i natten och du behöver kunna lita på att skyddet håller utan att du är vaken och justerar det.
Vi tycker det är värt att säga rakt ut, det här är inte en anledning att undvika fjället eller dramatisera risken. Det är en anledning att välja utrustning som matchar den terräng du faktiskt rör dig i. Fjällsäkerhetsrådet och STF:s allmänna råd om väderskydd och beredskap i fjällmiljö gäller lika mycket oavsett om du sover under tält eller tarp, och de är värda att läsa in sig på innan en fjälltur oavsett skyddsval.
Knott och mygg kräver komplement du inte alltid har med dig
En ren tarp ger inget insektsskydd i sig, hela sidorna kan stå öppna. Under intensiv knott- och myggsäsong i fjällen och Norrland, vanligtvis försommar och högsommar, blir det snabbt en obekväm eller ohållbar lösning utan komplement.
Lösningen finns, men den kräver att du packar den. En bug bivy (en heltäckande myggnätspåse du ligger i) eller ett innernät som hängs under duken löser problemet. Utan något av det bör du räkna med att knottsäsongen gör en ren tarp till en dålig idé, oavsett hur fint vädret ser ut på dagen.
Kyla och vinter kräver mer än duken själv
En tarp räknas i praktiken som ett 3-säsongsskydd, vår, sommar och höst. Vintertältning med enbart tarp kräver betydligt mer erfarenhet än sommarbruk, både i hur du hanterar snölast och i hur du kompenserar för att skyddet saknar tältets slutna, varmare luftficka.
Vi rekommenderar generellt inte en tarp som enda skydd för vintertältning i svensk fjällmiljö om du inte redan har erfarenhet av tarp-camping i kallt klimat. Den som ändå vill göra det bör räkna med bivypåse och ett varmare liggunderlag som obligatoriska tillägg, inte valfria extra.
Om du ändå väljer tarp på fjället
Det finns erfarna tarp-användare som klarar sig fint ovan trädgränsen, men det bygger på ett par saker som är värda att vara ärlig om.
- Erfarenhet av tarp-pitchning i vind. Du behöver kunna läsa terräng och vind snabbt och veta hur du vinklar tarpen så att den öppna sidan aldrig möter vinden rakt av.
- Bivypåse som extra barriär. Den täcker det tarpen inte gör och ger dig marginal om vädret vänder mitt i natten.
- Nätkomplement mot knott och mygg under den del av säsongen då det är aktuellt.
- Ett medvetet val av vindskyddat läge, en svacka, en bergknalle eller annat som ger ett minimum av lä, snarare än helt öppen platå.
Även med allt detta på plats är marginalerna mindre än med ett tält, och det är en avvägning du bör göra medvetet snarare än av bekvämlighet.
Skog eller kalfjäll, låt turen avgöra valet
Om turen går genom skogsterräng eller under trädgränsen större delen av vägen, är en tarp ett fullgott och ofta lättare val. Om du rör dig ovan trädgränsen, särskilt på en flerdagarstur där du inte kan välja bort en natt i öppen terräng, är ett tält det tryggare valet.
Det här är samma resonemang som ligger bakom vår genomgång av tarp eller tält, vad passar din tur, där vi går igenom hela avvägningen mer i detalj. Vill du ändå testa tarp på fjället, se till att du behärskar tekniken innan du ger dig ut, till exempel genom att spänna tarpen efter vädret med vandringsstavar som stöd i stället för träd. Och om du fortfarande väger mellan alternativ inför köp finns hela resonemanget samlat i köpguiden för tarp.
- #Tarpar