Liggunderlag och sovsäck gör olika jobb och behöver väljas tillsammans. Underlagets R-värde beskriver hur väl det bromsar värmeförlusten ner i marken, och sovsäckens temperaturklass beskriver hur säcken håller värmen runt kroppen under standardiserade villkor. Temperaturklassen är ett laboratorieresultat och ingen personlig temperaturgaranti. R-värdet anger inte en temperatur, och det ena måttet kan inte ersätta det andra.
En sovsäck med rätt komfortklass hjälper lite om du ligger på ett tunt underlag på frusen mark, eftersom fyllningen under kroppen pressas ihop. Ett underlag med högt R-värde hjälper lite om säcken är för kall för natten. Den här guiden förklarar vad måtten betyder, vilka villkor de bygger på och i vilken ordning du kan resonera när du sätter ihop ett sovsystem.
Två mått för två olika värmeförluster
Kroppen förlorar värme åt två håll när du sover ute. Uppåt och åt sidorna går värmen till luften, och där är det sovsäcken som gör jobbet. Nedåt leds värmen bort till marken, och där är det underlaget som gör jobbet. Marken leder bort värme betydligt effektivare än stillastående luft, särskilt när den är fuktig, frusen eller av sten.
Tabellen visar hur de två måtten skiljer sig åt.
| Jämförelse | R-värde på liggunderlag | Temperaturklass på sovsäck |
|---|---|---|
| Vad som mäts | Värmemotstånd genom underlaget, alltså hur väl det bromsar värmeflödet nedåt | Vid vilka lufttemperaturer en standardiserad sovare håller värmen i säcken |
| Standard | ASTM F3340, standardiserad metod för jämförbara R-värden | ISO 23537, tidigare EN 13537 |
| Enhet | Värmemotstånd utan grader, ett högre tal betyder bättre isolering | Grader Celsius för komfort, limit och extrem |
| Används till | Jämföra underlag med varandra och mot mark och årstid | Jämföra säckar med varandra och mot turens kallaste natt |
| Säger inte | Vilken lufttemperatur du sover varmt i | Hur varm du blir på ett annat underlag eller i andra kläder |
R-värden från underlag som testats enligt samma standard går att jämföra, och två underlag på varandra kan räknas ihop som stöd när du uppskattar systemets isolering. Ett underlag med R 2 under ett med R 4 ger ungefär R 6 tillsammans, förutsatt att de ligger tätt mot varandra. Summan är ett beräkningsstöd för att jämföra lösningar, inte en garanti för att du sover varmt vid en viss lufttemperatur.
Ett högt R-värde ger heller ingen egen värme. Underlaget bromsar bara hur snabbt din kroppsvärme försvinner nedåt, och det garanterar inte att du sover gott. Är du kall, trött eller hungrig när du lägger dig finns det mindre värme att hålla kvar, oavsett underlag.
Standardernas villkor och de tre temperaturerna
Sovsäckens temperaturklass enligt ISO 23537 tas fram i laboratorium med en uppvärmd docka som bär standardiserad klädsel och ligger på ett standardiserat underlag. Säcken får alltså sina siffror under bestämda förhållanden, och resultaten blir jämförbara mellan säckar som testats på samma sätt. Sover du på ett tunnare underlag, i andra kläder eller på kallare mark än i testet kan säcken kännas kallare än klassningen. Hur mycket går inte att räkna fram exakt.
Liggunderlag saknar en motsvarande temperaturklass. ASTM F3340 ger ett R-värde, och temperaturer som ibland anges för underlag är tillverkarnas egna bedömningar som inte går att jämföra mellan märken.
Sovsäckstestet ger tre värden som betyder olika saker. En tillverkares egen genomgång av hur sovsäckars temperaturklasser ska läsas beskriver dem som separata testutfall och inte som steg på samma skala.
Comfort
Komforttemperaturen anger den lägsta temperatur där en standardiserad sovare kan ligga avslappnad och sova bekvämt. Det är det värde som passar bäst att planera med, och det är komfort mot komfort du ska jämföra när du ställer säckar mot varandra.
Limit
Limittemperaturen anger den lägsta temperatur där en standardiserad sovare, hopkrupen för att spara värme, fortfarande håller värmebalansen. Den beskriver en kall natt med sämre sömn snarare än en bekväm natt. Siffran i ett modellnamn avser ibland limitvärdet, så läs specifikationen innan du jämför två säckar.
Extreme
Extremvärdet beskriver en nödsituation där risken för nedkylning är påtaglig. Det är inget planeringsvärde och ska aldrig användas för att välja säck till en tur.
Beslutsordning för mark, natt och säck
När båda måtten är på plats går det att resonera i en ordning som håller ihop systemet. Börja med förhållandena och välj utrustningen efter dem, inte tvärtom.
- Marken. Bedöm vad du kommer att sova på. Torr skogsmark, fuktig myr, berghällar, frusen mark och snö leder bort värme olika snabbt. Välj underlag efter den kallaste mark du räknar med, och överväg ett extra underlag av cellplast under ett uppblåsbart när marken är frusen eller snötäckt.
- Natten. Ta reda på den kallaste rimliga nattemperaturen för plats och årstid, och räkna med lokala skillnader som kalluft i sänkor och vind på öppen höjd.
- Säcken. Välj en säck vars komforttemperatur täcker den natten. Använd varken limit- eller extremvärdet som planeringsvärde.
- Du själv. Justera efter hur du brukar sova. Sover du ofta kallt behöver du mer marginal i säck, underlag eller sovkläder. Det finns ingen fast regel för hur mycket, så utgå från dina egna erfarenheter av tidigare nätter.
- Reserven. Packa torra sovkläder, mössa och en varm jacka som kan användas i säcken eller över den om natten blir kallare än väntat.
En tillverkare av liggunderlag beskriver i sin guide om att bygga ett bekvämt sovsystem hur underlag, sovsäck och baslager samverkar. R-värdet är ett mått på isolering mot marken och går inte att räkna om till en exakt temperatur, så underlaget måste bedömas tillsammans med säcken och kläderna.
Vill du gå vidare med varje del finns separata köpguider för liggunderlag och sovsäckar. Själva mätmetoden bakom R-värdet går vi igenom i artikeln om hur R-värde mäts och vad ASTM-testet fångar.
Felsök när du ändå fryser
Fryser du trots att säcken och underlaget borde räcka ligger orsaken ofta i något annat än själva klassningen. Gå igenom sovsystemet del för del innan du drar slutsatsen att säcken är för kall.
- Fukt. Kondens, svett eller en blöt dag kan göra fyllningen fuktig och sämre isolerande, och fukten kan byggas på över flera nätter. Packa säcken torrt, sov i torra kläder och vädra säcken när du kan.
- Passform. En för trång säck pressar ihop isoleringen vid axlar, höfter och fötter. En för rymlig säck har mer luft att värma. Båda kan ge kalla partier.
- Glipor. En öppen huva, en dragkedja som inte är helt stängd eller en halskrage som inte är åtdragen släpper ut varm luft varje gång du rör dig.
- Underlaget. Ett underlag som tappat luft, glidit undan eller är för tunt för marken ger kyla underifrån som ingen sovsäck kompenserar. Kall rygg och kall höft när resten av kroppen är varm pekar ofta mot underlaget.
- Energin. Ät något och drick varmt innan du lägger dig. Kroppen behöver bränsle för att producera den värme som systemet ska hålla kvar.
Prova sovsystemet nära en reträtt
Prova sovsystemet där du lätt kan gå in till värme och avbryta. Använd exakt de saker du tänker ha med på turen när det blir kallare ute. Då ser du hur säck, underlag och sovkläder fungerar tillsammans för just dig, med en fungerande reträtt om du börjar frysa.
Notera var du blev kall, när du vaknade och vad som hjälpte. Det säger mer om ditt sovsystem än siffrorna på etiketterna, och det ger dig ett eget underlag för att avgöra hur mycket marginal du behöver nästa gång. Inför vintern går vi igenom fler detaljer i guiden om att sova ute på vintern.
- #Liggunderlag
- #R-värde
- #Sova ute
- #Sovsäckar