Sömtätning handlar om att försluta nålhålen där tältduken är sydd, inte om att återställa ytans vattenavstötning. Vilket tätningsmedel som fungerar beror på vilken beläggning din tältduk har. Silikonbehandlad duk vill ha ett silikonbaserat medel, medan PU-belagd duk kräver ett PU-baserat medel som fäster mot just den beläggningen.
Blandar du dem fel fäster tätningen dåligt och släpper igen efter kort tid, ofta redan efter någon enstaka tur. Den här genomgången hjälper dig se vilken duk du har och hur du tätar den rätt, som en del av skötseln av vandringstältet.
Sömtätning och impregnering löser olika problem
De två momenten blandas ofta ihop eftersom de görs vid ungefär samma tillfälle i skötselrutinen. Sömtätning försluter de mikroskopiska hålen efter symaskinsnålen, punkter där vatten annars kan tränga in trots att själva tyget är vattentätt.
Impregnering handlar i stället om att återställa den vattenavstötande ytbehandlingen (DWR) på tygets utsida, som nöts bort av UV-ljus, smuts och tvätt över tid. Ett tält kan behöva det ena utan det andra. En läckande söm på ett i övrigt välimpregnerat tält är ett vanligt exempel, och omvänt kan en söm sitta tätt länge efter att ytan slutat stöta bort regn.
Så avgör du vilket material din tältduk har
De flesta tillverkare anger duktypen i produktspecifikationen, ofta som "silikonbehandlad", "silikonimpregnerad" eller helt enkelt silnylon respektive silpoly för den ena kategorin, och "PU-belagd" eller polyuretanbelagd för den andra. Uppgiften brukar stå tillsammans med vattenpelarvärdet.
Går det inte att hitta i specifikationen finns ett enklare sätt att känna efter, om än bara som en fingervisning. Silikonbehandlad duk brukar kännas lite halare och ha ett svagt glansigt skimmer, medan PU-belagd duk oftare känns matt och något gummiaktig på insidan där beläggningen sitter. Är du fortfarande osäker går det säkrare att droppa lite silikonbaserat medel på en liten dold yta. Fäster det ordentligt och går inte att gnugga bort har duken en silikonbeläggning, rinner medlet av eller nöts lätt bort är beläggningen i stället PU.
Var också uppmärksam på att en del dukar som marknadsförs som "silikonbehandlade" bara har silikon på utsidan och en PU-beläggning på insidan, i stället för att vara silikonimpregnerade genom hela väven. Är du osäker på vilken sida som är vilken, kontrollera med tillverkaren och täta helst från den sida där du vet vilken beläggning som sitter.
Silikonbaserat medel för silnylon och silpoly
Silnylon och silpoly är nylon respektive polyester som fått silikon inarbetat på båda sidor av väven i stället för en separat ytbeläggning. Ett silikonbaserat tätmedel binder kemiskt till den ytan på ett sätt som ett PU-baserat medel inte gör.
Medlet stryks vanligen ut tunt längs sömmen med en pensel eller applikatorspets, gärna utspätt med lite lacknafta för jämnare flyt in i tygets vävstruktur. Överskott torkas bort innan det hinner stelna till en klump, eftersom ett för tjockt lager både spricker lättare och gör sömmen styvare än nödvändigt.
PU-baserat medel för PU-belagd duk
PU-belagd duk, vanligast i budget- och mellansegmentet, har redan en polyuretanbeläggning på insidan. Ett PU-baserat tätmedel fäster mot samma typ av yta och bygger vidare på den beläggningen i stället för att lägga sig ovanpå ett material det inte binder till.
Applikationen liknar den för silikonbaserat medel, men PU-medel härdar genom att reagera med fukt i luften snarare än genom att ett lösningsmedel dunstar. Det gör härdningen mer temperaturberoende i praktiken, eftersom en kall reaktion går långsammare oavsett fukttillgång. En kall kväll kan behöva betydligt längre tid än en varm sommardag innan sömmen tål belastning igen.
DCF kräver ett annat angreppssätt
DCF (Dyneema Composite Fabric) är inget vävt och belagt tyg utan ett laminat. Sömmarna på DCF-tält sys i regel ändå ihop för hållfastheten, men förseglas sedan med tejp redan i fabrik i stället för att efterbehandlas för hand med flytande tätmedel som på textilduk. Laminatet tar inte upp beläggning på samma sätt som textil, så traditionell sömtätning i hemmet fungerar sällan bra här.
Släpper en fabrikstejpad söm på ett DCF-tält handlar lagningen oftast om en ny bit tejp eller en lapp över det utsatta partiet, samma logik som vid ett hål eller en spricka i duken. Vi går igenom den typen av lagning i en egen artikel om att laga hål och revor i tältduken.
Steg för steg när du tätar sömmen
Res upp tältet, gärna ute på en varm och torr dag, och vänd ut och in på det parti som ska tätas om möjligt. Rengör sömmen från damm och gammal, flagnande tätning innan nytt medel läggs på, annars fäster det nya lagret mot skräp i stället för mot tyget.
Applicera ett tunt, jämnt lager rakt längs sömlinjen och låt det härda helt enligt medlets anvisning innan tältet packas ihop eller reses ute i väta. Låter du sömmen torka för kort tid riskerar du att den klibbar ihop med sig själv eller fäster ojämnt.
Vanliga misstag som gör tätningen kortlivad
Fel medel till fel duktyp är det vanligaste felet, och även ett dyrt tätmedel fäster dåligt om det inte matchar beläggningen. Nästa vanliga fel är för tjocka lager, som spricker och flagnar snabbare än ett tunt.
Tätning på en smutsig eller fuktig duk är ett tredje återkommande problem, liksom att blanda ihop sömtätning med impregnering och tro att det ena löser det andra. Rätt medel, rätt duk och ett tunt lager som får torka klart löser i praktiken de flesta läckande sömmar utan att du behöver byta ut hela tältet.
Vilket grundmaterial din tältduk är gjord av, silnylon, silpoly, PU-polyester eller DCF, påverkar inte bara sömtätningen utan hela skötseln, från förvaring till hur den åldras i sol. Den helhetsjämförelsen samlar vi i en egen genomgång av tältmaterial. Vill du se hur samma materialfamiljer beter sig i en annan konstruktion utan stångstomme, går vi igenom vikt, pris och sträckning i regn i vår jämförelse av tarp-material.
- #Sova ute
- #Vandringstält