Steg 1
Vad avgör valet
Tre saker styr mest. Har du koll på dem faller resten på plats.
R-värde mot kylan
R-värdet säger hur väl liggunderlaget isolerar mot marken. Runt 2 räcker på sommaren, 4 till 5 för höst och vår, och minst 5 för vinter och snö. Det är den siffra som oftast avgör om natten blir skön eller kall.
Vikt och packmått
Ska liggunderlaget bäras långt väger varje gram. Ultralätta modeller landar under 400 gram och packar till en flaskas storlek, men du betalar i komfort och pris. På bilnära turer kan du strunta i vikten helt.
Typ och komfort
Uppblåsbara är tjockast och skönast men kan punkteras. Självuppblåsande är robusta och varma. Cellplast är oömt och billigt men skrymmande. Hur du ligger, på rygg eller sida, styr hur tjockt du vill ha det.
Steg 3
Vill du bara ha en rekommendation?
Det här väljer vi först. Vill du jämföra alla 7 modellerna hittar du hela rankingen i bäst i test.
Icebreaker 200 Oasis Leggings Monsoon XL
Vår sammantagna bedömning är att Icebreaker 200 Oasis Leggings är det mest allround baslagret i det här urvalet, en hundraprocentig merinoull vid runt 200 gram per kvadratmeter som täcker precis den värmegrad som passar mest vandring under tre säsonger.
Fördjupning
Gå djupare i valet
Vill du förstå avvägningarna på djupet, här är riktlinjerna bakom rekommendationerna.
Merino eller syntet, mekaniken bakom valet
Merinoull och syntetfiber löser fukt och lukt på olika sätt, och skillnaden sitter i fiberns struktur. Ullens yttersta lager gör det svårare för de bakterier som bryter ner svett till luktämnen att fästa och föröka sig, medan en jämnare syntetyta ger dem bättre fäste. Det är en förklaring till att en syntettröja ofta luktar snabbare efter samma pass, även vid samma svettmängd.
Syntetfiber suger inte upp fukt i själva fibern utan flyttar den längs ytan, vilket gör att syntetiska baslager torkar märkbart snabbare än ull. Ull tar i stället upp fukt inuti fibern och kan hålla kvar en betydande del av sin egen vikt i vatten utan att kännas blött mot huden, vilket ger en jämnare värmekänsla när du svettas men längre torktid mellan vandringsdagarna.
Merino eller syntet, fördjupning
Värmegrad i gram per kvadratmeter, efter aktivitet och årstid
Ett baslagers värme avgörs av tygets vikt per ytenhet, angivet i gram per kvadratmeter (g/m²), inte av ord som tunt eller varmt på hängtaggen. Ju högre gramvikt, desto mer material och luft finns att hålla kvar värmen i, men ett tjockare baslager transporterar också fukt långsammare och blir varmt att röra sig i.
Rätt gramvikt beror mer på vad du gör än på hur kallt det är utanför. En aktiv dagsvandring i kyla kan kräva ett lättare baslager än en stillastående fikapaus vid samma temperatur, eftersom kroppen själv producerar värme så fort du rör dig.
| Aktivitet och årstid | Värmegrad, riktvärde |
|---|---|
| Vardagsbruk och lätt sommarvandring | cirka 150 g/m² |
| Dagsvandring vår, höst och fjäll (3-säsong) | cirka 200 g/m² |
| Stillastående i kyla och vintertur | cirka 250-260 g/m² |
Bästa lätta baslagren för sommar
Bästa varma baslagren för vinter
Ullblandning som kompromiss
Ren merinoull och ren syntet har varsin tydliga svaghet, ull torkar långsamt och syntet luktar snabbt, vilket är en anledning till att många baslager i mellanprisklass i dag blandar materialen i stället för att välja rent. Fördelningen varierar mellan tillverkare och modell, men landar ofta någonstans mellan 50 och 85 procent merinoull, resten syntetfiber, oftast polyester eller nylon.
Syntetfibern blandas ofta in i garnet eller läggs som ett eget lager mot insidan av plagget och drar fukt snabbare bort från huden samtidigt som den gör plagget mer slittåligt, medan ullen dominerar den yta som möter luften och behåller sina fördelar mot lukt och en jämnare känsla mot huden när den är fuktig. Letar du efter en garanti för ullens ursprung och djurhållning, till exempel att fåren hållits utan mulesing, är Responsible Wool Standard (RWS) märkningen som intygar just det. Woolmark är i stället en kvalitetsmärkning för själva ullfibern, ren ny ull som uppfyller vissa prestandakrav, och säger inget om djurhållningen i sig.
Passform och sömplacering
Samma mekanism som river upp huden på foten, en upprepad glidrörelse mellan hud och tyg, uppstår där ett baslager gnider mot kroppen under rörelse, till exempel vid en ryggsäcksrem över axeln eller mellan låren på en lång vandring.
Ett väl konstruerat baslager är sytt för att minska just den friktionen där kroppen faktiskt utsätts för upprepad rörelse, inte bara skuret för att se bra ut på galgen.
- Flatlock-sömmar, en sömteknik där tygkanterna ligger platt mot varandra i stället för att bygga en upphöjd kant, minskar friktionen rakt mot huden.
- Offset axelsöm, förskjuten bort från linjen där en ryggsäcksrem ligger an, minskar tryck och gnidning under en tung dagstur.
- Innerlårsöm placerad utanför den yta där låren rör vid varandra minskar skavning på långa distanser.
Fukttransport och nästa lager
Baslagrets jobb är att flytta fukt bort från huden och vidare ut mot mellanlager och skal, inte att stoppa den. Sitter baslagret löst mot huden blir kontaktytan sämre och fukttransporten långsammare, så ett baslager ska sitta tajt mot kroppen utan att strama.
Det är precis den stafettpinnen mellan lagren som lager-på-lager-principen bygger på, där varje lager har en egen uppgift och baslagret är det första steget.
Skötsel
Tvätta baslager i ullprogram eller på ett skonsamt program med lågt varvtal, och hoppa över sköljmedel. Det lägger sig som en hinna över fibern och sänker både fukttransporten och luktresistensen. Låt plagget lufttorka i stället för att torktumla det, som sliter på fibrerna över tid.
Svensk fuktbelastning
Flera dygn i fjäll eller på myr med SMHI:s typiskt ihållande, måttliga regn ger sällan chans att torka baslagret ordentligt mellan vandringsdagarna, en annan belastning än en amerikansk dagsvandring i uppehållsväder. Ett baslager som torkar snabbt och håller sig fräscht över flera dagar utan tvätt väger därför tyngre i svenskt klimat än vad specen på pappret antyder.