En tarp saknar golv. Därför handlar hela vattenpelare-frågan om en enda yta, taket ovanför dig. Måttet (mm) beskriver hur mycket vattentryck tyget tål innan det läcker, mätt enligt samma testmetod som för tält, ISO 811.
Vad siffran betyder i praktiken skiljer sig ändå från ett tält. Pitchen du sätter upp och hur väl sömmarna är tätade väger ofta minst lika tungt som själva mm-talet. Här går vi igenom vad som är tarp-specifikt, utan att upprepa hela ISO 811-mekaniken.
Bara taket räknas, en tarp har inget golv att ta hänsyn till
Ett tält har normalt två separata vattenpelarvärden, ett för golvet och ett för yttertaket. Golvet utsätts för marktryck och stillastående fukt på ett annat sätt än taket, och kräver därför ofta ett betydligt högre tal.
En tarp saknar den distinktionen helt. Det finns ingen kapillärspärr mot marken och inget eget golvmått att jämföra med. Duk-vattenpelaren är i praktiken hela historien för en tarp.
Markfukten får du i stället hantera separat, med en egen markduk eller polycro under dig om du ligger direkt under tarpen. Det är ett annat lager än takets vattentäthet, inte samma siffra.
Vill du förstå själva testmetoden bakom mm-talet, hur ISO 811 mäter och varför golv och tak värderas olika på ett tält, finns den genomgången i vår artikel om vattenpelare på tält. Mekaniken bakom siffran är identisk för tarp-tyg, det är bara vad talet behöver täcka som skiljer sig.
Pitchen och sömtätningen avgör ofta mer än själva mm-talet
Vattenpelaren testas i ett laboratorium, med statiskt vattentryck rakt uppifrån mot ett plant tygprov. En tarp i fält möter ett annat scenario. Duken rör sig i vinden, linorna belastas ojämnt, och vatten hittar lättast in där tarpen inte sitter spänd, inte genom vävens egna porer.
Sömtätning
Tejpad mittsöm är standard på färdigsydda tarpar i mellan- och premiumsegmentet. Sömmen är ofta den svagaste punkten oavsett hur högt mm-talet i själva tyget är. DCF-tarpar har normalt fabrikstejpade sömmar i stället för sydda, eftersom DCF-laminatet inte tar upp sytråd som en vävd textil gör.
Linspänning i regn
Silnylon sträcks och blir slappt när det blir blött, vilket kräver att du efterspänner linorna under natten. Det märks extra tydligt på en tarp jämfört med ett tält, eftersom hela formen hålls av linspänning utan en stångstomme som håller upp duken oavsett hur den sitter.
Silpoly sträcker sig mindre och håller spänningen bättre i väta. Därför väljer många en tarp i silpoly där formstabilitet i regn väger tyngre än att spara de sista gramen. Vill du gå djupare in i skillnaderna mellan silnylon, silpoly och DCF, styrka, vikt och pris, finns en egen materialartikel i tarp-sektionen att luta dig mot.
Hur tätt du faktiskt lyckas spänna tarpen, och vilken konfiguration som passar väderläget, är i första hand en fråga om teknik snarare än material. Det tar vår pitch-guide för tarp upp i detalj.
Svensk fjällvind pressar regn horisontellt, inte bara rakt ner
ISO 811 mäter vattentryck rakt uppifrån. Regn i öppet, blåsigt fjällterräng kommer sällan rakt uppifrån. Vind pressar in drev och sidoregn under en tarps öppna sidor, oavsett hur hög vattenpelaren i taket är.
En tarp har inga väggar som stänger ute sidvind, till skillnad från ett tält. Du minskar exponeringen genom att pitcha lägre och tätare mot marken på den sida vädret kommer ifrån.
En tarp blir ändå aldrig lika sluten som ett tält med golv och väggar. I öppet, blåsigt fjällterräng är det en verklig begränsning för hur torr och skyddad du blir, inte bara en komfortfråga. Väg in det innan du väljer tarp framför tält för en exponerad fjälltur.
DCF är laminerat och vattentätt utan eget mm-tal
DCF (Dyneema Composite Fabric) skiljer sig från vävda tyger som silnylon och silpoly redan i grundkonstruktionen. Det är ett laminat, inte en vävd textil med en påförd beläggning, och det är vattentätt i sig självt snarare än genom ett separat skikt som kan flagna eller nötas bort över tid.
Därför anges DCF inte alltid med samma typ av mm-vattenpelare som beläggningar på vävd textil mäts med. Materialet är byggt annorlunda från grunden. DCF sträcks heller inte när det blir blött, vilket ger bättre formstabilitet än silnylon.
Materialet används i premiumtarpar och pyramidtält, till exempel Hyperlite Mountain Gears UltaMid i deras DCF8-väv. Nackdelarna är sämre nötningstålighet, UV-känslighet över tid och ett pris som ofta ligger tre till fem gånger så högt som en tarp i silpoly.
Alla tillverkare anger inte ett mm-tal, så här resonerar du ändå
I budget- och mellansegmentet är det vanligt med en tydlig mm-siffra. DD Hammocks tarpar i 190T polyester är ett exempel, de anges till 3000 mm PU-belagd vattentäthet med tejpad mittsöm.
I premiumsegmentet är det mindre självklart. Hilleberg, vars Kerlon-väv har höga vattenpelarvärden i tältsortimentet, anger inte alltid en tydlig mm-siffra specifikt för sina tarpmodeller på sina egna produktsidor. Att en siffra saknas betyder inte att duken är otät, snarare att tillverkaren lutar sig mot tygets rykte och egen kvalitetskontroll i stället för en marknadsförd siffra.
Utan att hitta på en exakt gräns som inte finns dokumenterad går det ändå att ge en rimlig riktlinje. För normal användning i skog och fjällnära terräng under barmarkssäsong räcker måttliga vattenpelarvärden långt, förutsatt att sömmarna är tejpade och du pitchar tarpen tätt och lågt mot vädret. Ett högt mm-tal eller ett DCF-tyg hjälper föga om tarpen ändå lämnas löst spänd i storm.
Vill du väga storlek, material och vattenpelare mot varandra utan att jämföra mm-tal isolerat, är vår köpguide för tarp en bättre startpunkt än en enskild specifikation.
Vattenpelaren är en av flera faktorer som avgör om du håller dig torr under en tarp, inte den enda. Pitch, sömtätning och hur du läser vädret innan du slår läger väger ofta minst lika tungt som mm-talet på specen.
- #Tarpar