Steg 1
Vad avgör valet
Tre saker styr mest. Har du koll på dem faller resten på plats.
Vikt
Trailskor väger ofta mellan 230 och 380 gram per sko i vårt urval. Lägre vikt sparar energi vid högt tempo, men mer dämpade eller vattentäta modeller väger vanligen mer.
Grepp & terräng
Djup lugg och mjukare gummi greppar bäst i lera, rot och myr. En flackare, tätare sula rullar bättre och slits långsammare på torr häll och packad grusled.
Dämpning & drop
Nollfall ger ett naturligare steg men kräver anpassning för vader och hälsenor. Traditionellt sprängmått känns direkt bekant och skyddar leden på lång distans.
Membran
Gore-Tex eller ett eget membran håller foten torr i regn och myr men gör skon varmare och långsammare att torka. Ren sommarstig klarar sig ofta bättre utan.
Passform & tårymd
En del trailskor är byggda på en smal, formsittande läst för kontroll, andra på en bred tåbox som ger tårna mer utrymme. Prova alltid med de strumpor du faktiskt springer i.
Steg 3
Vill du bara ha en rekommendation?
Det här väljer vi först. Vill du jämföra alla 6 modellerna hittar du hela rankingen i bäst i test.
La Sportiva Bushido III
Teknisk fjällsko med utmärkt grepp för sin låga vikt, byggd för den som prioriterar precision och kontroll på krävande led framför maximal dämpning.
- Vikt
- 300 g
Fördjupning
Gå djupare i valet
Vill du förstå avvägningarna på djupet, här är riktlinjerna bakom rekommendationerna.
Trailsko, vandringssko eller vandringskänga, så väljer du rätt kategori
Trailrunningskon är byggd för snabbfotad terräng, löpning eller rask vandring med lätt packning på stig, rot och häll. Den prioriterar låg vikt och direkt markkänsla, inte stöd runt fotleden eller skydd för tung last.
En vandringssko eller vandringskänga bär i stället upp packningen. Vandringsskon ger mer skydd och en styvare sula än en trailsko, och vandringskängans höga skaft stöder fotleden när ryggsäcken väger tungt eller terrängen blir teknisk och ojämn. Bär du mer än en dagsryggsäck, eller rör du dig i blockig fjällterräng under lång tid, är en känga oftast tryggare än en trailsko.
- Dagstur eller fastpacking med lätt packning på stig och blandad terräng, trailsko
- Flerdagstur med normal packning på etablerad led, vandringssko eller mid-vandringskänga
- Tung packning eller teknisk fjällterräng där du behöver stöd runt fotleden, vandringskänga
Vikt, varje gram märks snabbare i löpsteget än i gångsteget
Vikten på foten kostar mer energi i löpning än i gångtempo, eftersom du lyfter och sätter ner foten betydligt oftare per kilometer. I vårt urval väger de lättaste tekniska modellerna omkring 230 till 300 gram per sko, medan skor med mer dämpning eller ett vattentätt membran ofta landar en bit däröver.
Den lägre vikten kommer nästan alltid från tunnare material i ovandel och mellansula, mindre förstärkning och ibland ett enklare, membranfritt yttermaterial. Det gör skon skönare att springa i mil efter mil, men den ger också mindre skydd mot sten, rötter och skarpa kanter än en tyngre, mer robust konstruktion.
Grepp för svensk led, lugg-djup och gummiblandning
Grepp i trail handlar om två saker, hur djup sulans lugg är och hur mjuk eller hård gummiblandningen är. Djup lugg skär ner i lös jord och lera och ger fäste där en flack sula bara slirar, medan en flackare, tätare sula rullar bättre och slits långsammare på torr klippa, häll och packad grusstig.
Svensk terräng växlar ofta inom samma runda, blöt rot, våt häll, myrmark och lera om vartannat. En mjukare gummiblandning greppar bättre i väta och kyla men slits fortare, medan en hårdare blandning håller längre men kan kännas halkigare på våt sten.
- Torr häll och grus, en flackare sula med tätare mönster rullar bäst och slits långsammast
- Blöt rot och sten, en mjukare gummiblandning greppar bättre än en hård, slitstark blandning
- Lera och mjuk myrmark, djup lugg eller dobbar skär igenom underlaget där en vanlig trailsula slirar
Dämpning och drop, nollfall eller traditionellt sprängmått
Sprängmåttet, ofta kallat drop, är höjdskillnaden mellan häl och tå i skon. Traditionella trailskor har en viss hälhöjd som lutar foten lätt framåt, medan nollfallsskor helt saknar den skillnaden och låter foten stå plant genom hela steget.
Mer dämpning skyddar leder och fotsulor på lång distans och grov terräng, men gör skon tyngre och något mindre direkt i teknisk terräng. Nollfall känns mer naturligt för många, men kräver att vader och hälsenor vänjer sig gradvis, särskilt om du är van vid en traditionell sko med högre häl.
Membran eller ej, vattentäthet mot torktid
Ett vattentätt membran, oftast Gore-Tex eller ett eget membran från tillverkaren, håller foten torr i regn och myr men gör skon något varmare och långsammare att torka om vatten väl kommer in över skaftet. I löpning svettas foten dessutom mer än i gångtempo, vilket gör andningsförmågan viktigare än i en vandringssko.
En trailsko utan membran andas bättre och torkar snabbt efter ett blött parti, men ger inget skydd mot regn eller vadställen. På svensk led med myr och växlande höstväder väger vattentätheten ofta tyngre, medan en membranfri sko kan kännas skönare på torra sommarpass eller vid högt tempo.
- Blöt höstled, myr och regn, ett membran håller foten torr längre
- Torr sommarstig och högt tempo, en membranfri sko andas bättre och torkar snabbare om den blir våt
- Vadställen över skaftets höjd, membranet hjälper inte när vattnet rinner ner ovanifrån
Passform och tårymd, smal tävlingsläst mot bred tåbox
Trailskor byggs ofta på en smalare, mer formsittande läst än vandringsskor, för bättre kontroll i teknisk terräng. Andra tillverkare bygger i stället en bred tåbox som ger tårna utrymme att sprida ut sig, vilket kan minska skavsår och ömma tånaglar i långa nedförsbackar.
Foten sväller under en lång tur precis som vid vandring, så prova skon på eftermiddagen och med de löparstrumpor du faktiskt tänker använda. Många väljer en halv storlek större än sin vardagssko för att ge tårna marginal i nedförsbacke.
Bästa trailrunningskorna för dam
Bästa trailrunningskorna för herr
Hållbarhet, hur många mil en trailsko orkar med
En trailsko slits fortare än en vandringssko eller vandringskänga, eftersom den bygger på tunnare material och en mjukare, mer följsam mellansula. Livslängden mäts därför bättre i antal mil än i antal år, och den varierar mycket med terräng, din vikt och löpstil.
Det är oftast mellansulans dämpning eller sulans lugg-mönster som ger vika först, långt innan ovandelen är utsliten. Grov, stenig terräng och lera nöter snabbare än packad grusväg, så samma sko kan hålla olika länge beroende på var du mest springer.
Vanliga frågor
Frågor och svar inför köpet
Ska jag välja samma storlek trailrunningskor som mina vardagsskor, eller ett halvnummer upp?
Trailrunningskor väljs ofta ett halvnummer större än vardagsskor, eftersom foten sväller under lång belastning och behöver marginal framför tårna i brant nedförsbacke. För lite utrymme där ger ofta blånade tånaglar efter en lång tur. Prova skon på eftermiddagen och med de löparstrumpor du faktiskt tänker använda, så blir storleksvalet mer verklighetstroget.
Vilka sockor passar bäst till trailrunningskor?
Tunna till medeltjocka löparstrumpor i ull eller syntetblandning passar bäst till trailrunningskor, eftersom de transporterar bort fukt snabbare än bomull och minskar risken för skavsår i den tightare, mer formsittande passform en trailsko ofta har. Sömlösa strumpor eller strumpor med platta sömmar minskar friktionen ytterligare på långa distanser. Vissa löpare föredrar tåstrumpor som separerar varje tå, framför allt om skavsår mellan tårna varit ett återkommande problem.
Behöver trailrunningskor brytas in innan en längre tur?
Trailrunningskor kräver kortare inbrytning än en läderkänga, men de flesta mellansulor mjuknar och sätter sig något under de första milen, vilket förändrar hur skon känns mot foten. Kör ett par kortare pass i den terräng du faktiskt tänker springa i innan du ger dig ut på en lång tur eller ett lopp, så hinner du upptäcka klämpunkter eller skav i tid. En helt ny sko rakt in i en lång fjällvandring är ett vanligt sätt att få blåsor som hade kunnat undvikas.
Ska jag välja samma sula för våt häll som för lerig myrmark?
En trailrunningskos sula fungerar sällan lika bra på våt häll som i lerig myrmark, eftersom de ställer motsatta krav på gummiblandning och lugg-djup. Våt, hård häll och sten kräver en mjukare gummiblandning som greppar mot en slät yta, medan djupt skuren lugg i en hårdare blandning i stället behövs för att skära igenom lös lera och myr. Rör du dig i båda typerna av terräng under samma runda, som ofta är fallet på svensk led, får du kompromissa och välja den egenskap som dominerar din vanligaste terräng.
Behöver jag mer dämpning i trailrunningskor på längre distanser?
Dämpningen i en trailrunningsko blir viktigare ju längre distansen är, eftersom fötter och leder utsätts för fler belastningscykler och trötthet gör löpstegen hårdare mot marken över tid. På kortare, tekniska pass väger direkt markkänsla och kontroll ofta tyngre än extra stötdämpning. Springer du ultradistans eller flerdagars fjällterräng är en mer dämpad modell oftast skonsammare för kroppen, även om den väger och känns något mindre precis i teknisk terräng.
Membran eller dräneringsmesh, vad passar bäst vid vadställen?
Ett vattentätt membran i en trailrunningsko håller vatten ute vid ett enstaka, kort vadställe, men når vattnet över skaftet blir skon lika blöt oavsett membran, och då tar den betydligt längre tid att torka än en membranfri modell. Dräneringsmesh utan membran släpper i stället in och ut vatten fritt, vilket känns blött direkt men torkar snabbt igen så fort du är uppe på land. Vadar du ofta och grunt är dräneringsmesh oftast skönare i längden, medan ett membran passar bäst om du mest möter regn och fuktig mark utan att kliva rakt i vattnet.